Söndagsmorgonen kommer över en
I söndags morse när jag vaknade
kunde jag inte undgå baksmällorna alls.
Men frukostölen gjorde riktigt gott,
så det blev en till som dessert.
Sen rotade jag i klädskåpet
och fann en halvren skjorta bland de smutsiga.
Sen så tvättade jag fejset och kammade mig
och tog mig nedför trappan för att möta da'n.
Kvällen före hade jag rökt mig bort
med cigaretter och sånger jag valt ut.
Men nu tände jag min första cigg, och iakttog en liten grabb
som lekte med en burk han sparka' kring.
Sen så korsade jag gatan
och kände doften av en nystekt söndagskyckling.
Det, Herre, påminde mig om nåt förlorat
någonstans på något vis längs livets väg.
På en trottoar en söndagmorgon,
önskar jag att jag var full, Herre.
För det är något med en söndag
som gör att ensamheten drabbar en.
Och förutom att gå bort finns inget
lika dystert alls som tonen
från stadens tysta trottoarer
och söndagsmorgonen som kommer över en.
I parken såg jag sen en pappa
som gungade en tös som var så glad.
Och jag stannade vid en söndagsskola
och lyssnade på sångerna de sjöng.
Sen började jag gå neråt gatan,
och nånstans långt bort ljöd en ensam klocka då,
och den genljöd genom dalgången
likt drömmar från igår som svinner bort.